Kollektivavtal och försäkringar hos en tjänsteleverantör

Vad kollektivavtalet betyder för en tjänsteleverantör

På svensk arbetsmarknad tecknas kollektivavtal av arbetsgivarorganisationer och fackförbund inom partsmodellen, inte av staten. För ett tjänsteföretag beror villkor och försäkringar på om företaget har kollektivavtal och vilket avtalsområde det tillhör. Täckningen är inte fullständig: arbetsmarknadsforskaren Anders Kjellberg beskriver i rapporten Den svenska partsmodellen och kollektivavtalens ”vita fläckar” (2021) att delar av arbetsmarknaden står utanför kollektivavtal.

I samma genomgång behandlas utkastet till nytt huvudavtal, det så kallade Las-avtalet mellan PTK och SN. Det föreslår en ny offentlig omställningsorganisation för anställda som inte omfattas av kollektivavtal, vilket visar att skyddet för grupper utan kollektivavtal diskuteras och föreslås byggas ut vid sidan av partsmodellen. Utgå därför inte från att en tjänsteleverantör har kollektivavtal: vilket avtalsområde leverantören ligger i måste kontrolleras i det enskilda fallet, eftersom villkoren skiljer sig mellan avtalsområden.

Fördelar och utmaningar med kollektivavtal

Försäkringar som följer med kollektivavtalet

Afa Försäkring administrerar de kollektivavtalade försäkringarna. Enligt Afa Försäkring ger de trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Ersättningarna följer alltså av anställningen och avtalet, inte av den enskildes privata försäkringar.

De kollektivavtalade försäkringarna kompletterar socialförsäkringarna. I ESO-rapporten om socialförsäkringar beskrivs att socialförsäkringar ska skapa trygghet och sprida risker, och att den offentliga sektorn – inte marknaden eller familjen – har det yttersta ansvaret i Sverige. På regeringen.se sammanfattas sammanhanget med formuleringen att det finns mycket mer än socialförsäkringarna. För en tjänsteleverantörs anställda innebär det att avtalsförsäkringen fyller ut det offentliga skyddet, men bara för dem som omfattas av ett kollektivavtal. Saknas avtal finns normalt ingen avtalsförsäkring, även om socialförsäkringarna gäller alla.

Försäkringar i kollektivavtal enligt Afa Försäkring

Sjuk- och arbetsskadeförsäkring i praktiken

Afa Försäkring uppger att arbetsskade- respektive sjukförsäkringen är deras två största försäkringar. Statistiken visar stora skillnader i risken för långvarig sjukfrånvaro: 2023 var risken lägst i Gotlands län med 14,9 sjukfall per 1 000 sysselsatta och högst i Västmanlands län med 24,8. För män var risken högst i Gävleborgs län (17,0) och lägst på Gotland (10,9). För kvinnor var risken högst i Västmanland (32,2) och lägst på Gotland (18,5). Kvinnor hade fler långa sjukfall per 1 000 sysselsatta än män i samtliga län.

Skillnaden mellan könen var minst i Gotlands län, med knappt 8 sjukfall per 1 000 sysselsatta, och störst i Västmanlands respektive Dalarnas län, med drygt 15. Enligt Emil Askestad, analytiker och statistiker på Afa Försäkring, kan skillnaderna mellan länen delvis förklaras av skillnader i näringslivsstrukturen. Risken är beräknad efter var den sjukskrivna bor, inte efter var arbetsplatsen ligger. Rapporten redovisar statistik även för yrkesgrupper, åldersgrupper, kön och avtalsområden, vilket gör avtalsområde, yrke och ålder relevanta när riskbilden mellan tjänsteleverantörer jämförs.

Siffrorna kommer från Afa Försäkrings rapport Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro, presenterad 4 juni 2025, och statistiken sträcker sig till och med 2023. Eftersom skador och sjukfall kan anmälas i efterhand publiceras statistiken med fördröjning: den senaste tillgängliga statistiken beskriver alltså läget ett par år bakåt i tiden.

Risk för långvarig sjukfrånvaro per län (2023)

Arbetslöshetsförsäkring – på väg in i kollektivavtal?

Frågan om en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring har utretts i två statliga betänkanden. Förutsättningsutredningen tillsattes genom regeringsbeslut den 26 augusti 2021 (dir. 2021:64) och lade delbetänkandet SOU 2023:41, Förutsättningarna för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. Slutbetänkandet SOU 2024:86 behandlar utformning av och alternativ för en ny kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring.

Som skäl för en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring anges bland annat att stärka partsmodellen och värna förutsägbarheten. Det är utredningsförslag, inte gällande rätt: i dag vilar arbetslöshetsförsäkringen på medlemskap i en a-kassa, inte på kollektivavtal. Den som bedömer en tjänsteleverantörs skydd bör därför inte utgå från att en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring redan finns i avtalet.

Utredningar kring kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring

Kompletterande medlemsförsäkringar och skillnader mellan sektorer

Utöver försäkringarna i kollektivavtalet finns medlemsförsäkringar knutna till fackligt medlemskap. Enligt regeringen.se har några SACO- och TCO-förbund kompletterande medlemsförsäkringar, och villkoren beskrivs där som speciellt gynnsamma inom den offentliga sektorn. I sammanhanget nämns också att kompensation betalas ut. För den som jämför tjänsteleverantörer innebär det att försäkringsskyddet kan variera med sektor och med om de anställda är fackligt anslutna.

För att följa utvecklingen av löntagarnas skydd över tid finns Folksams rapport Välfärdstendens, som enligt Folksam har publicerats i årliga uppdateringar sedan 2007. Rapporten kan användas som underlag för att jämföra skyddsnivåer mellan olika grupper och över tid. De konkreta villkoren för en viss tjänsteleverantör måste alltid hämtas från det avtal och det medlemskap som faktiskt gäller.

Så kan du ta reda på vad som gäller hos din tjänsteleverantör

Börja med att fråga vilket kollektivavtal som tillämpas och vilket avtalsområde leverantören ligger inom. Avtalsområdet påverkar vilka villkor och vilken riskbild som är relevanta. Be sedan om skriftlig information om vilka försäkringar som ingår och vem som administrerar dem.

Kontrollera därefter om de anställda även omfattas av medlemsförsäkringar via sitt fackförbund. Regeringen.se anger att några SACO- och TCO-förbund har kompletterande medlemsförsäkringar och att villkoren kan vara speciellt gynnsamma inom den offentliga sektorn, så svaret kan skilja sig mellan sektorer och förbund. En praktisk checklista: vilket avtal och avtalsområde, vilka försäkringar ingår, vem administrerar dem, tillkommer medlemsförsäkring via facket, och vilken sektor gäller.